Föräldraledigt i Italien

En lite suddig bild av Palermos hamn nu ikväll

Nu om några minuter lämnar vi Sicilien. Vi åker båt från Palermo till Genua som tar 20 timmar. Imorgon kväll när vi kommer fram med båten kör vi upp till Milano. Sen fortsätter färden upp genom Schweiz och Tyskland de kommande dagarna och vi räknar väl med att komma hem de första dagarna i december. Vi får se lite med väglag och allt det där hur lång tid det tar eller om vi blir tvungna att köpa vinterdäck när vi närmar oss hemlandet.

Eftersom vi nu inte vet hur vi kommer ha med internet närmaste dagarna blir det här också det sista inlägget på bloggen. Vi får väl skicka nåt SMS till oroliga föräldrar istället… Tack alla som läst och kommenterat!

Vi ses där hemma!

Tobias, Therese, Izabella, Filip och Tyra

Barnen busar i hytten. Schysst hytt högst upp i båten. Men fattas bara när det kostar 4000 kr enkel...

Packchefen Filip sitter på sin tron och visar var allt ska in...

Idag har vi börjat packa bilen. Vi börjar i tid eftersom det gäller att få plats med allt, det blir inte lätt. Vi har ju köpt på oss massor med gott vin och många liter olivolja som också ska med, förutom allt annat som vi hade med oss ner… Men man får försöka hitta oupptäckta utrymmen i bilen…

Tyra har varit hos veterinären nu strax innan middagen och fått sin avmaskningsspruta och intyg för att få åka mellan länderna. Middagen bestod av pizza, passar väl bra så här näst sista kvällen.

Tyra med den gröna osöndertuggbara bollen

Nu fungerar det inte att muta vår dotter med biscotti (kex) längre. Det var hårdvaluta i ett par veckor men är inte värda mycket längre. Nu är det ”fyra spikar i ryggen” som gäller (alltså en lek för den som inte känner till den). Om Iza inte vill något så säger man bara ”om du gör si eller så kan vi göra fyra spikar i ryggen sen”. Då blir det alltid bra resultat! Men det kommer nog bara fungera några dagar till det också.

Vi har hittat Tyras favoritboll som vi hade med oss hemifrån, den låg gömd vid reservdäcket till bilen. Nu är hon mer än nöjd, men vill å andra sidan inte göra nåt annat än leka med bollen. Hon kommer nog bli fantastiskt glad av att komma hem. Här är det ju så mycket vildhundar så man helst inte vill gå ut med henne, och när man gör det så är det ju bara på vissa ställen man kan gå. Hemma ska hon få springa fritt igen. Och dessutom ska hon slippa alla läskiga droppar hon får i nacken varannan vecka. Verkar inte vara helnyttiga om man läser på bipacksedeln. Om man själv skulle få det på huden ska man typ skrubba av sig skinnet och sen transplantera dit ny hud, men på Tyra ska man se till att de verkligen kommer åt huden och inte stannar i pälsen så hon får i sig så mycket som möjligt… Men vi kan bara lita på veterinärerna om att det är bättre än hjärtmask m.m.

Fredag ser ut att bli avresedag med båten till Genua (dvs man åker färja nästan hela Italien). Mer om resplanerna imorgon.

Idag gjorde vi sista besöket på vingården Planeta inför hemresan. Köpte framför allt deras mest kända vin, chardonnay, som också klassas som ett av Italiens bättre viner. Finns förresten även på systembolaget i beställningssortimentet för den som är intresserad. Bl a 10 månader på fransk ek och resultatet är riktigt bra!

En riktig höstdag annars. Ömsom sol ömsom regn och 14-15 grader. Det börjar som sagt bli dags att åka hem, som det ser ut nu tror vi att vi åker framåt helgen och tar god tid på oss upp. Därför fick även bilen sig en välbehövlig genomkörare på eftermiddagen.

Dagens förrätt... här får man med även 3-4 dm långa stjälkar när man köper dem

Det är stor skördetid av kronärtskockor här nere nu. På åkrarna är det kilometerlånga rader och lastbilarna kör skytteltrafik med stora lass. Över allt kan man köpa dem, ungefär 0,5 euro/st. Hur gott som helst, idag blir det 6 st till förrätt (igen). Man kokar dem bara som de är i en knapp timme, sen på med färsk citron direkt från trädet och lite smält smör…

Det var inte sista sommardagen igår. Det var faktiskt ännu bättre väder idag. Vi har passat på att ”pressa” lite men det är långa skuggor och svag sol även här. Det positiva med det är att barnen för första gången på lång tid är helt myggbettsfria.

Filip myser i sin nya bebisblå Championtröja

Iza är alltid den som upptäcker månen först...

Iza softar i trappan

Idag har vi haft 20 grader och ganska soligt och faktiskt samma temperatur nu ikväll. Men nu nalkas det sämre väder enligt vädergubbarna. Vi får se vad det blir. Idag har vi i alla fall passat på att bara njuta och ta det lugnt efter den långa bilfärden igår. Frukost, lunch och middag utomhus såklart. Vi börjar ju så smått närma oss hemresa så vi får se hur vädret blir framöver och när vi bestämmer oss för att skena tillbaka till Sverige igen. Vi åker när hösten når Europas sydligaste uddar…

Solig landsväg utmed siciliens sydkust framåt kvällen idag

Jättetrevligt hotell vi bodde på. Toppenmiddag igår kväll och bra frukost i morse (bra frukostar existerar ju knappt i Italien eftersom man normalt äter sockerkaka till frukost, som vi sagt förut).

Efter lite velande fram och tillbaka under förmiddagen bestämde vi oss för att åka tillbaka till sydkusten idag. Först en promenad i Taormina och sen iväg. Vi tar omvägen kring Sirakusa och resten av syd-ostkusten tänkte vi för att då har vi ju verkligen kört runt hela ön. Halvvägs insåg vi att det kommer ta tid med tanke på vägarna, och tid tog det. 7 timmar effektiv körning… Vi kan väl säga att vi var fem personer/hundar som alla tyckte att det blev lite i mesta laget, utan att för den sakens skull göra så mycket väsen av sig. Däremot var det väldigt fin och dramatisk natur vi körde igenom, så helt fel var det trots allt inte.

Nu har vi just ätit middag ute i trädgården och barnen ska snart få sin kvälls-välling.

Inför nattning igår

Familjebild på hotellet i morse

Fruktstund i bilen i Taormina

Mest kända grekiska tempel på sicilien i Agrigento, fotat från bilen idag

Utomhushissen på hotellet, på väg från frukosten till poolområdet

Ja den gick att äta... Therese slickar av Filips sked efter matningen

Solen går precis ner bakom Etnas snöklädda topp

Nu är vi på semester igen. Den här gången har vi åkt till siciliens östkust. Vi bor på ett hotell i Taormina och har idag varit uppe på Etna, inte ändå upp till kratern men så högt upp man kunde komma med bil, dvs 1900 meter. När vi nästan var ända uppe så kräktes tyvärr Izabella ner alla sina kläder så det blev inte någon familjebild där uppe som vi hade tänkt.

Vi har ännu inte bestämt oss om vi ska åka tillbaka till Porto palo imorgon eller om vi stannar ytterligare en natt. Det får vi se när vi vaknar imorgon. Nu har vi precis badat barnen i badkaret och ska snart gå och äta på hotellets restaurang. Med barn får man vara lite praktisk om än lite ”tråkig”.

Här har lavaströmmen dragit förbi

Är man turist så är man... 6 grader var det här uppe

Snart antik...

Idag fyller Tobias år, 36… Efter 2 och en halv dags regn klarnade det upp lagom till lunch och blev en fin eftermiddag, det var skönt. Oavsett om man hyr ett hus som vi eller bor på hotell blir man ju väldigt instängd när det regnar, mycket här nere bygger ju på att det är fint väder.

Idag har vi bara tagit det lugnt och sov som troll hela familjen på förmiddagen. Nu håller vi på att laga en god middag med många rätter, framför allt tänkte vi äta många förrätter och sen blir det pollo al forno som secondi.

Mitt i matlagningen blev det strömavbrott igen. Vi råkade köra värmaren (kraftfull som en brödrost ungefär) samtidigt som ugnen. Men det gick ju att fixa själva i alla fall men vi hann tänka både det ena och det andra. Där vi bodde för några veckor sedan kunde man ju förresten inte köra tvättmaskinen på 60 grader, då gick strömmen….

Vineriet Cantine Barbera efter mörkrets inbrott

Skulle vi skriva om alla gånger vi har strömavbrott skulle vi nästan inte göra nåt annat. Om det blåser lite, regnar, åskar, är fullmåne eller om det är ojämna datum så har vi strömavbrott. Idag har vi haft det tre gånger och vi har det nu för tillfället. Det blev till att försöka laga mat i skenet av fyra stearinljus. Inte helt enkelt men det är ändå tur att vi har gasplattor.

Innan vi kom hem till vårt mörka hus var vi på Cantine Barbera, en vingård bara 20 min promenad bort. Jättetrevligt och mycket proffsigt! Det är en relativt liten vingård som bara producerar 100 000 flaskor om året men å andra sidan fick vi sitta och prata och prova viner tillsammans med ägarinnan som dessutom pratade flytande engelska. Hon berättade bl a om sitt rosévin som hon fått fajtas för i familjen och som hon sett till att man gjort en ny plantering för, väntat i tre år för att de ska bära frukt osv. När hon var och presenterade vinet i USA tyckte de att det lät som om rosévinet var hennes lilla baby. Namnet blev också La bambina (feminin bebis på italienska, eftersom vinet just är rosafärgat). Hur som helst kom vi därifrån med två lådor utomordentligt gott vin och ett gäng euros fattigare.

Idag var det Therese som fick stå för middagen

Idag har vi inte haft så roligt väder, men det är första gången det regnat på dagtid sedan slutet av oktober, så det är väl helt ok.

På morgonen åkte vi till Sciacca och fixade med internet. De har gjort det så himla dumt att man kan inte fylla på i förtid, utan man måste vänta ut så att internet inte fungerar längre innan man kan fylla på med en ny månad. Skumt och konstigt, men förra månaden blev vi av med hela potten för att vi hade loggat in nån timme för tidigt, man måste vänta på ett SMS innan man får logga på…

I övrigt hittade vi inte så mycket i stan, Therese var på jakt efter ett par skor men det blir nog till att gå i fler affärer nån annan gång…

Therese på väg till byns närlivs (huset på höger sida om vägen)

Vi hade funderingar på att åka till Etna och östkusten redan igår men då vi såg att det skulle bli riktigt fint väder några dagar kändes dumt att sitta i bilen hela dagarna, speciellt som svalare väder tydligen är på väg. Igår blev som vi skrev en lugn dag men idag såg vi till att motionera. Det gäller ju att komma ”tillbaka” i form igen… Blir väl lite mindre olivolja framöver också…

Kolgrillad kyckling med couscous-sallad till middag. Riktigt smarrigt!

PS. Internetproblem gjorde att vi inte kunde uppdatera bloggen igår.

Tyra får också hänga med ut på de allt fler och allt längre promenaderna så klart!

Man får väl unna sig att somna en kort stund i solen en dag som denna?

Tobias ”firar” sin tredje fars dag, men denna gång med två barn för första gången. Men något större firande var det inte tal om, det är mer som vilken dag som helst.

Imorse åt vi frukost inne för en gångs skull, det var nämligen bara 14 grader ute så det var i kallaste laget. Nån timme senare var det dock 21 grader och klarblå himmel så några timmar i solstolen blev det innan vi åkte och handlade.

Mat är verkligen dyrt här, förutom vin och grönsaker. Många saker kostar dubbelt så mycket som hemma, även om man handlar på stormarknader. Det är ungefär samma priser över hela Italien. Man kommer verkligen uppleva Sverige som billigt när man kommer hem!

Självklart gratulerar både Therese och Tobias sina respektive fäder idag!

Bensinmacks-skylt som upplyser om att baren är öppen

Så beskriver vår guidebok sicilienarnas sätt att köra på. Och ja, de har ett speciellt förhållningssätt till trafiken. Idag såg vi återigen en som genade i rondellen, dvs om man ska göra en vänstersväng så kör man vänster direkt mot trafiken istället för att behöva åka runt nästan hela rondellen. Smart! Som vi skrivit om tidigare så bryr de sig inte ett dugg om filkörning, man skapar de filer man vill och som får plats. Rödljus stannar man vid för det mesta men om man har bråttom kör man ändå. Alla trafikregler kan dessutom ersättas med att man tutar istället. Enkelt! På bensinmacken tankar man inte bara bilen på utan där kan man även bli tankad själv. Alla bemannade mackar har en bar och ofta är det happy hour…

Förutom att vi åkte till affären och handlade lite idag har vi mest varit på tomten. Inte speciellt innehållsrik dag alltså…

Samma mack. På skylten ovanför dörren står det att det är happy hour och att de bl a serverar lokalt producerade viner

När inte utslag, mygg eller nåt annat fixar märken i ansiktet så gör bidrar föräldrarna med det. Märket i pannen är från promenaden igår då han satt och skavde pannan i bärstolen

Börjar vi skönja en trendförändring? Att Filip börjar sova nästan hela nätterna utan att behöva äta? Senaste dagarna har han sovit fram till 6-6.30 (vilket i och för sig Tobias fortfarande klassar som mitt i natten, men mamma Therese är mer än nöjd).

Det är heller inte så långt bort att han börjar krypa. Nu hasar han sig fram så det handlar nog om dagar innan han börjar krypa på riktigt. Det är ju härligt så klart, men innebär också att han kommer kunna förflytta sig över allt…

Råkar man ha en storasyster får man räkna med att ärva rosa haklappar, så enkelt är det..-

Izabella är ute i pyjamas och bajentröja och kollar att "pappas stooora" bil är kvar...

Izabella har haft ett hårt bantningsprogram senaste tiden. Man kan börja tro att hon redan satsar på beach 2011… Därför har de oroliga föräldrar börjat presentera guldpengarna, som även kan gå under namnet muta. Det innebär att om hon äter duktigt vid måltiderna så får hon välja en guldpeng (chockladpeng) efter maten. Verkar fungera bra, eller så har det varit extra god mat senaste två dagarna?

Mitt på dagen var vi också och handlade lite på Champions outletbutik i Castelveterano. Det blev ett par gympadojjor till lillan och varsin träningsoverallströja, en i rosa och en i ljusblått. Vi har inte bestämt vem som ska få vilken än…

Vilken dag vi haft idag! Totalt vindstilla, över 24 grader i skuggan (och rejält varmare i solen såklart) och helt klarblått på himlen. Därför gick vi ner till stranden direkt efter frukost. Vi blev dock inte kvar där jättelänge för getingarna var på hugget idag också. Uppe vid huset (som ligger ca 200 m från vattnet) är det betydligt lugnare på den fronten.

Dagen avrundas med grillad svärdfisk med citron i trädgården med ett gott sicilianskt vitt vin av den lokala druvan Grillo.

Lillan vill bada

Filip kunde inte vara med eftersom han var fotograf...

Mörkt blir det utan el...

Strax efter att vi la ut bloggen igår så slocknade elen. Större delen av kvällen fick tillbringas framför stearinljus. Tur att maten just var klar!

När vi höll på att göra oss i ordning för att åka till köpcentret imorse blev Izabella stucken av en geting på kinden. Eftersom det var första gången hon blev biten så hoppade vi genast in i bilen och åkte till sjukhuset, ifall hon skulle få en allergisk reaktion. Väl utanför sjukhuset ringde vi vår svenska läkarvän Astrid istället för att gå in. Vi fick då reda på att den allergiska reaktionen redan borde inträffat eftersom det trots allt tar 15-20 min att ta sig till sjukhuset. Så vi åkte lugnt hemåt igen en stund senare.

Efter lunch, sol och middagsvila gjorde vi ett nytt försök att åka till köpcentret. Där fick barnen varsitt gosedjur som verkar uppskattas mycket. Lilla dramaqueenen ställde till med en liten scen i matbutiken när hon, trots det nya gosedjuret, tappade humöret helt.

Utan el får man hitta på andra saker, som att måla naglarna t ex.

Iza med "backslick" idag efter lunch

Vår fina son

De vinerna vi köpte har lagrats här på amerikanska ekfat

Idag skulle det vara dåligt väder enligt prognosen så vi planerade att åka till några olika vingårdar i trakten och prova lite viner. Dagens mest intressanta gård var Feudo Arancio, som är Siciliens största privata producent. Det blev en visning av vingården även där (i stort sett alla vingårdar har guider som visar anläggningen och berättar om just deras odlingar och tillvägagångssätt). Inköpsmässigt blev det en låda (6 flaskor) med riserva med den lokala druvan Nero d´ Avola och två flaskor superriserva, samt ett riktigt gott dessertvin. Allt ska med hem så ni kommer säkert få tillfälle att smaka av…

När vi kom hem mitt på dagen hade det klarnat upp och det blev 21 grader och sol resten av dagen. Kanske blir det film i utevardagsrummet även ikväll.

Apropå ingenting så har vi även kommit över lite diskmedel med den lite unika doften av en blandning av dieselolja och verkstadslukt. Kanske nåt man skulle börja importera till Sverige? Nån som är sugen på att köpa?

Flaskmaskinen. 6 000 flaskor fylls per timme. Förresten skördas chardonnaydruvorna mellan 03.00-11.00 för att vara så svala som möjligt...

Idag tänkte vi åka och bada i en termisk källa med naturligt varmt vatten. Vi åkte och åkte. Vände och åkte lite till. Så höll vi på ett bra tag, sen gav vi upp… Vi får se, kanske blir det av en annan gång (på ett annat ställe, det finns flera).

När vi var ute och åkte såg vi många apelsinodlingar där apelsinerna börjar bli mogna. Man får god lust att bara plocka med sig några, gärna med lite blad kvar (det är förresten med bladen kvar de säljs i affärerna).

Nu på kvällen har vi ätit en riktigt fet pasta med massor av olja och massor av smör. Bäst att vi lägger ut bloggen direkt, annars kanske vi somnar innan…

Idag har vi inte gjort så himla mycket nytta heller. Vi fick över 1,5 timme i varsin solsäng mitt på dagen medan barnen sov (samtidigt!). Man får passa på att vila upp sig efter att besökarna åkt hem

Dagens lilla utflykt gick till den lokala affären här i byn där vi köpte lite heminlagda oliver och lite annat smått och gott till middagen. Filip och Iza verkar trivas bra i det här boendet, Iza är alltid uppe vid sin lekstuga och fixar och Filip har det lagom skönt på sin filt. Tyra har fullt upp med att jaga katter och ödlor. Hon sover gott om nätterna, helt slutkörd.

Filip sitter och jäser lite efter en rejäl frukost

Tänt var det här!

Idag drog vi igång grillen här på det nya stället. Det är ingen vanlig grill utan mer som ett grill-hus. Det blev grillade lammben och lammkotletter. Jättegott, även om vi inte direkt är vana att äta kött längre, förutom parmaskinka alltså (det äter vi desto mer). Köttet styckades dessutom framför ögonen på oss så vi slapp köpa det förpackat. De drog fram hela lammet hängandes i takkroken.

En av de varmaste dagarna på flera veckor. Vi ägnade den åt både solstolen och joggingspåret. Så hel-slöa har vi alltså inte varit…

Resten av familjen väntar på mat...

Ingen bra mobil-bild, men den visar ändå den sidan av lammet vi åt upp...

Stick iväg! Efter gårdagens 5 myggbett i ansiket fick Filip sitta innanför myggnätet

De senaste dagarna har det låtit värre och värre om bilen när man bromsar, och sista sträckorna även medan man kör, så det gick inte att dra ut på verkstadsbesöket tills vi kom hem som man kunde hoppas. Efter frukost åkte vi runt i stan och hittade nån garageverkstad. Utan att förstå ett ord av varandra så kunde han konstatera att det var bromsklossarna som var helt slut. Här köper man tydligen reservdelarna själv och tar med till verkstan men han fick åka med oss och köpa dem först. Riktigt snällt. Sen fixade de bilen på en gång. Tog max en timme och de tog 10 euro för jobbet och 50 för klossarna. Inte farligt. Och då ska tilläggas att de var tre personer. En som jobbade och två som kollade på, rökte och pratade…

Gamla bromsklossen. Här skulle det varit 1,5 cm hög bromsyta, som är helt borta. (Therese tycker för övrigt att det här är en "skittråkig bild"..)

Här inhandlas de sista oljedropparna

Som vi har berättat tidigare har vi hittat den perfekta olivoljan. Idag åkte vi till vingården som säljer oljan med familjen Wenger för att upptäcka att nästan all olja var slut. Det blev till att rensa hyllorna bokstavligen. Vi tog allt som fanns kvar av skörden från 2009. 2010 års skörd som inte är påbörjad än kommer att börja säljas först i april. Nu har vi bytt 1200 kr mot grönt guld…

Efter en stabbig lunch med rensning av kylskåpet och pannacotta, skjusade Tobias våra svenska gäster till Palermo då de skulle åka vidare och tillbringa resten av höstlovet i Rom och Lugano. Det har varit väldigt trevliga dagar med sällskap och umgänge!

Samlingsbild strax innan Wengers åkte härifrån idag

Det stundar åskväder över Porto Palo

Faster Lotta och Iza busar på stranden efter lunchen

Härligt med så fint väder nu när vi har besök från svedala. Sol och bad toppat med en härlig långlunch på byns vida kända fiskrestaurang med lovord från både guideböcker och bloggar. Förutom att det var lite väl varmt inne i lokalen (som ligger 4-5 meter från vattnet) så var det en perfekt lunch. Supergod mat med många spännande smaker och nya kombinationer. Men vad mätta vi blev! Ett ordentligt bad fick pigga upp lite!

Kalle visa Iza Iphonespelen

Vällingmys

Nybadade på väg upp från stranden

Under första delen av dagen blåste det. Rejält! Familjen Wenger som bor högst upp på toppen av berget ovanför Porto Palo fick hålla i sig för att bokstavligen inte blåsa ner från trappan när de klev utanför dörren. Det finns en video på det, vi får se om det går att lägga upp senare…

Vinden avtog en aning på eftermiddagen och då vågade till och med några hoppa i havet. De stora vågorna fick hanteras med lite försiktighet men det blev ett helt okey bad. Uppskattningsvis runt 20 grader i plurret.

Innan middagen lite boule i trädgården. Lagom till kvällen blev det kavlugnt. Kanske blir det bätte sömn i natt?

Izabella glider runt på stranden

Kusin Ida, Izabellas nya idol...

Faster Lotta agerar badvakt

Palermos stadion med bergen som fond

Idag var Fredric, Tobias och Kalle inne i Palermo och kollade på när de mötte Lazio i fotboll. En helt ok italiensk match med många filmningar och få mål (matchen slutade 0-1, dvs Lazio vann). En utvisning och snudd på slagsmål blev det också, och förstås – skönsång från klacken. Att hitta någonstans att ställa bilen innan match var däremot inte helt enkelt. Totalkaos (vad annars?) i trafiken så till slut fick vi bara ställa bilen i en korsning trots skyltar som lovade att de skulle bogsera bort den om man parkerade där…

När matchen var slut så stod bilen kvar, utan p-böter t o m sen var det bara hoppa upp på motorvägen och köra hem. Väl hemma blev det pasta med sardeller och gratinerad fänkål till förrätt. Och trevligt sällskap. Det blir nog tidig sänggång ikväll dock, klockan har ju ställt om sig även här nere.

Tobias utan för stadion innan matchen

Fredric "köper" (eller blir lurad på?) dyra grillade kastanjer på gatan, men goda var de!

En stunds vila efter flytten

Nu har vi flyttat till vårt nya ställe där vi ska bo resten av tiden på Sicilien, förutom 3-4 nätter då vi ska bo på östkusten. Det här var ett toppenställe, för en gångs skull bättre än bilderna visade. Litet invändigt men rejält trevlig uteplats och tomt. Gungor och lekstuga till Iza, stora gräsytor och både vedeldad pizzaugn och grill och utekök, utematsal och utevardagsrum.

Efter flytten blev det några timmar i solen med eftermiddagskaffe. På kvällen kom familjen Wenger över på middag. Jättetrevligt! Nu är det bara ladda inför imorgon då halva gänget åker till Palermo på fotboll.

Iza gungar med mamma

Middag med familjen Wenger på uteplatsen. Auberginegratäng bjöds det på.

Blekansiktena har landat. Trapanis flygplats ikväll kl 1945. Tobias syster Liselotte med mannen Fredric och barnen Ida och Kalle.

Här nere vankas det långhelg. Fram till tisdag har de flesta stängt och många helglediga åker ut till sina landställen. Det är också vår i luften. Citronträden börjar blomma och skjuta nya grön kvistar och luften är så där lite kylig, men värmande skön i soliga lägen. Det är lite upp- och nervänt.

Therese har haft sitt första samtal i telefonen på italienska. Imorgon återstår att se om hon uppfattade allt och att informationen till vår hyresvärd gick fram…

Har hämtat ut nycklar till sverigegästerna och handlat frukost åt dem under dagen och nu har vi precis kommit hem från flygplatsen.

Izabella i vår egna lilla trappuppgång

Idag har vi börjat packa lite inför flytten på lördag. Eftersom Tobias syster med familj kommer och hälsar på imorgon kväll så hinner vi inte så mycket då, det är därför vi är så tidigt ute. Vi har trivts bra här men det ska ändå bli lite roligt att byta boende, det brukar bli en nytändning. Vi får hoppas att det blir så även denna gång.

Idag när vi hörde att grannen höll på med motorsågen på sin tomt så utbrast Iza ”farfar!” Av någon anledning så förknippar hon kanske farfar med motorsåg (med all rätt)…

Efter 2 timmars köksslit var det klart

Efter att ha varit i Palermo på utflykt igår så hade vi inte så mycket på agendan idag. Det gäller att varva det enda med det andra. Inatt var det skyfall och åskoväder med stormbyar så man trodde taket skulle flyga av och idag har regnet vräkt ner i omgångar så det har inte varit läge för att göra så värst mycket ute. Ut kom vi i alla fall på en promenad på stranden. Väl där fick vi hela 15 min innan regnet började strila ner. Fick jogga tillbaka med barnen i babybjörn/bärryggsäcken. Ja, lite motion har väl inte skadat.

Till middag blev det hemgjorda canneloni med ricotta och krispigt färsk spenat. Grymt.

...men smulor blir det över till Tyra

Marknad i Palermo

Idag har vi varit i Palermo hela dagen. Guideboken varnade för att åka bil i Palermo city i stil med att en eftermiddag i den trafiken skulle förkorta livet med några år och om man verkligen kunde undvika det så skulle man. Men har man tagit med bilen genom hela Europa så ska den med, eller hur…? Sagt och gjort. In till centralstationen där vi parkerade i ett garage (jättebilligt, 60 kr för 4-5 timmar!). Egentligen inga större problem, bortsett från att filkörning inte existerar (är det tre filer men fem bilar får plats på bredden så skapar man fem filer helt enkelt…). Vid varje rödlyse kommer dessutom alltid nån fram och putsar rutan, framlyktorna, säljer paraplyer, tigger eller nåt annat.

Trevlig dag i stan, uppehåll blandat med regn, sol blandat med kyla. Vi gick runt några timmar på gatorna och fixade bland annat fotbollsbiljetter till söndagens match mot Lazio.

Barnen var i toppform och Filip fick prova att vara i bärstolen (typ ryggsäck där barnet sitter) och tjöt och skrattade av förtjusning.

Teatro Massimo, känd från bl a filmen Gudfadern III

Glasspaus (idag igen...)

Tillfälligt skydd från regnet

Mycket mer omständigt att köpa fotbollsbiljetter här, bl a måste man ha namn på varje biljett (och ID)... Men på söndag är det dags!

Filip sitter i sin resestol (som Tobias fick av kollegorna på Skandia) och "läser" i eftermiddags-solen

Numera är vi så välkända kunder i vår affär att tom andra kunder kan våra barns namn. Idag kom det fram en äldre kvinna som sa ”ciao Izabella” och började prata italienska med Therese. Undrar om det är ett bra eller dåligt tecken? Både Filip och Izabella är ganska blyga har vi märkt. Underläppen på Filip blir trippelstor när någon närmar sig och vill ”prata” med honom och Izabella tjuvkikar bakom händerna.

Dagen hade vi tänkt spendera lite i ett köpcentrum, men vädret var så härligt att vi blev kvar på altanen och njöt istället. Man vet ju aldrig när det bjuds på sol igen.

"Frågan är om man ska ligga kvar här på golvet eller om man ska orka ta sig till korgen?..."

Dagen började med en ganska sen och lång frukost. Sen bar det av på promenad utmed vingårdarna. Väl tillbaka var det i stort sett dags för lunch. Under lunchen kom det ”utlovade” regnet så då gick hela familjen och la sig och sov eftermiddag. Efter det tog vi det lugnt nån timme för att till slut börja göra lite middag. Den långa dagen avslutas med filmkväll.

Vad passar bättre i trafiken än en stor vinflaska mitt i rondellen? Men är man i ett vinland så är man...

Lite av en kopia på gårdagen, mest solat och tagit det lugnt. Det gäller att passa på, imorgon skulle det nog bli regn igen.

Vi har testat massor av olika olivoljor sedan vi kom till Italien (vi har väl gjort av med många liter…) men nu har vi hittat en riktig favorit. En från Planeta där oliverna handplockas ett par veckor innan de blir mogna och pressas inom tre timmar från skörden istället för de normala 24 som gäller för extra virgin-oljor. Det, tillsammans med sammansättningen av de tre olivsorterna ger en helt otroligt fin smak. Vi lovar att köpa med hem så ni får smaka i vinter!

Izabella med sin nya tofs...

Dagen har bestått av sol, sol och sol på altanen. Efter ett par dagar med mycket utflykter så kändes det helt motiverat av bara få slappa. Filip har visat stora framsteg när det gäller att sitta själv. Han klarar längre och längre perioder innan han blir trött i ryggen och stupar åt något håll.

Vi satt även och studerade Izabellas lek en stund. Pappa Tobias och Iza har en sak gemensamt, de älskar att få kill på ryggen, armen, foten eller vad de nu kan tänkas få. Iza ger sina gosedjur samma behandling. Idag var det gosdjuret Leo som fick kill på armen.

Hammarbykaffe serveras

Här har många slutat sina dagar...

Det är vi vana vid, frukosten på italienska hotell är inte alltid vad man önskar. Det är framför allt kakor och sötsaker som gäller, men det fanns faktiskt lite annat imorse också. Inte jättemycket men ok. Bl a åt vi kaktusfrukt.

Efter att ha gått en långpromenad i Cefalú innan vi var tvungna att checka ut kl 12 åkte vi söderut, men inte raka vägen. Vi tog omvägen förbi maffiastaden Corleone, både känd från filmen Gudfadern men även från verklighetens densamma. Tidigare räknades staden som en av de städer med högst mord-antal i världen(!). Förutom det var det definitivt ingenting att se.

Många slingriga kurvor senare var vi ”hemma” igen där vi tog en ‘antipasto rustico’ (kallskuret m.m.) på den solvarma terassen.

Cefalús "glassbil": morgonens frukt och grönt

Vy strax utanför Corleone (uppe i bergen alltså)

Tvätteri från medeltiden mitt i Cefalú (utnyttjade en underjordisk flod för färskvatten)

Cefalú

Eftermiddagslugn på en restaurang bredvid katedralen

Imorse åkte vi alltså på ”semester” till Cefalú på den norra kusten. Realtivt skönt väder, runt 22 grader och sol (men lite blåsigt dock). Vi bor på ett riktigt fint hotell mitt i den gamla stadsdelen av staden.

På eftermiddagen gick vi runt och skaffade koll på läget, och när vi gick förbi katedralen så kom det en busslast japaner. De brydde sig inte nämnvärt om byggnaden då utan alla skulle fram och gosa med Filip istället… Apropå turister så är det väldigt många här, idag var det första gången vi hörde svenska på gatorna sedan vi åkte. Och det känns som om varannan person vi mötte på gatan var svensk.

Nu väntar snart middag på nån mysig krog.

(internetproblem igår, därav publicering en dag sent)

Alltid kul med nya hotellrum tycker Iza

På väg hem från en lyckad trerättersmiddag

Caltabelotta

Idag for vi iväg till en liten by i bergen, Caltabelotta. Den ligger 950 meter över havet och vid molnfria dagar kan man se så många som 21 byar. Idag var det dock inte molnfritt… Det har regnat av och till i stort sett hela dagen. Tom fleecetröjan åkte på då vi uppmätte 10 grader uppe i byn.

Imorgon ska vi på ”semester” till Cefalû. En av Siciliens större semesterorter. Där ska vi bo på hotell en natt och leva det vanliga turistlivet.

En slottsruin från 1300-talet på nästan 1 km höjd

Centrum en helt vanlig tisdag, fullt av liv...eller?

Therese provsmakar råvaran

Nu har vädret slagit om här nere. Idag har vi haft regn och 17-18 grader men så lite som 13 mitt i regnet på eftermiddagen när vi var ute och åkte.

Förmiddagen var riktigt slapp. Eftersom det var kallt och burrigt passade hela familjen på att sova förmiddag. Efter det en sen lunch. Sen kände vi att det var dags att göra nåt. Vi tog bilen upp i bergen till staden Sambuca di Sicilia där öns största vinproducent (Planeta) har en av sina vingårdar. Jättetrevlig vin- och olivoljeprovning, följt av inköp…

Väl nere i Menfi igen var det dags för Iza att få sin efterlängtade glass (igen) på en gelateria (vi kanske skämmer bort henne lite, men vi är ju ändå på ”semester”…). Man märker alltid att italienarna är otroligt barnkära, de ser alltid till att ge något extra till dem. På vinprovningen fick de grissini och på gelaterian fick de extra glassvåfflor.

Första provflaskan...

Jorå, strutglass kan bli nåt i framtiden...

Längst upp på toppen av Sambuca di Sicilia finns resterna av en antik kyrka (tror vi)

Tallstranden med kalkstensklippan

På eftermiddagen gjorde vi en utflykt till byn Eraclea Minoa 5-6 mil bort utmed kusten, vilket från början var en grekisk by med anor från 500-talet f.kr. Vi gick även in på området där man gjort utgrävningar, vilket kostade en hundring. Inte mycket för pengarna, i stort sett en mindre öppen teater och några få stenlämningar från ett par hus. Dessutom var all info enbart på italienska. Men nu har vi åtminstone varit där…

Samtidigt var vi ner och kollade på ”tall-stranden” som ligger fint med kalkstensklippor på ena sidan. Stranden tillhör tydligen en av de bästa på sydkusten.

När vi kom hem blev det middag på terrassen som vanligt och nu är det snart dags för välling och sen nån film för oss som är uppe.

Del av gammal grekisk teater (sittplatserna)

Vinrankor i långa rader, en inte helt ovanlig syn på Sicilien

Vi äter i stort sett uteslutande italiensk mat, dvs vi tillagar maten efter italienska recept. Förutom frukost förstås, där trilskas vi fortfarande med svenska rutiner med mjölk och fullkornsflingor osv istället för en latte med sockerkaka…

Eftersom recepten innehåller massor med grönsaker blir det en stor del av handlingen. Grönsaker köper man dock inte i mataffären utan hos grönsakshandlaren. Som idag, på lördagsförmiddagen när många är ute och handlar, så ser man vad de andra köper. Italienarna köper bl a tomater i stora säckar, ungefär som vi köper potatis. Tanterna före i kön köpte var och en säkert 5-6 kilo tomater vardera. Och dyrt är det inte, max 10 kr/kilot för både vanliga tomater och körsbärstomater. Nyskördade. Potatis däremot, det verkar man äta väldigt lite av, det finns inte alltid i affären, och få recept innehåller potatis.

Filip fortsätter även han sin matresa till den fullfjädrade italienaren. Numera ”slaskar” han i sig barnbiscotti också. En mer lättuggad variant av kex som smälter fort i munnen.

När man ändå är på stranden kan man ta en prommis i vattenbrynet

Som man kunde förvänta sig fungerade inte internet idag som det skulle. Inga telefonnummer finns det att ringa heller så imorgon (läs lördag) så blir det till att åka tillbaka till Vodafone-butiken igen. På Kanarieöarna hade vi samma problem, det trasslade så vi fick åka 4-5 vändor innan det gick att använda.

Den här dagen har varit lite märklig rent vädermässigt. Förmiddagen var vi på stranden i badbrallor, medan eftermiddagen var ganska kall så att man fick plocka fram långärmat för första gången. Apropå stranden förresten, när vi var där tyckte vi att det var en gubbe som satt och tog smygbilder på oss så vi spärrade ögonen i honom nån timme innan vi gav upp och drog hem. Blir liksom inte så avkopplande att vara så mycket på sin vakt…

Iza i sanden, och lika mycket sand kom med hem till huset...

Vy från sovrummet. Staden Menfi i bakgrunden. Havet ligger åt motsatt håll.

Som vi skrev i söndags så är det inte alltid så lätt att handla mat. Det är ju sällan öppet. Igår skulle vi handla igen men då fick vi reda på att alla mataffärer i stan hade stängt på onsdagar. Jahaja, det är ju oftare stängt än öppet. Stängt söndag, stängt måndag till 17, stängt onsdag och stängt alla andra dagar mellan lunch och middag. Hade det varit så hemma så hade man väl aldrig fått mat. Man är rätt bortskämd med att de flesta mataffärer åtminstone är öppna mellan 9-20 alla dagar i veckan, ofta längre än så.

Nåja, idag var vi i Sciacca igen och fixade med Vodafone. Förhoppningsvis får vi förnyat internet till imorgon. Man vet ju aldrig, i och med språket så ligger missförstånd nära till hands… Trådlöst internet kostar förresten ungefär som hemma, 230 kr/månad med fritt internet 5 h/dag.

Lite blött i sanden men ändå världens bästa plats enligt Iza

I morse vaknade vi av ett enormt åskoväder. Regnet öste ner så mycket att det faktiskt regnade in i huset. Filips säng blev helt genomblöt. Som tur var hade han redan flyttat upp i den stora dubbelsängen. Vårt hus verkar luta för i nästan varje hörn låg en rejäl pöl med vatten.

Efter regn kommer sol så vi gav oss iväg till stranden på förmiddagen och efter lunch på en powerwalk (igen). Vi har hittat en jätte fin gång- och cykelväg som går genom traktens vin- & olivodlingar. Tyra är som galen när vi går där för det är ödlor över allt. Men idag satte hon nosen på en stor svart orm. Tack gode gud för att den inte högg henne. Väste gjorde den i alla fall med öppen mun. Läskigt värre, men sen ringlade den iväg.

Tur att vi kör mobilt internet för telenätet verkar inte vara att lita på...

En gammal vinaffär utmed Marsalas hamnkvarter

Kanske inte den bästa dagen att åka på utflykt, 31-32 grader varmt var det i Trapani men vädret känns väldigt lokalt och skiftande så man kan inte styra så mycket efter det.

Vi var alltså i Marsala som vi skrev om igår och besökte en vinaffär som ligger kvar i de gamla hamnkvarteren. Smakade av några stycken och självklart är det som vanligt bland de dyrare som också smakar bäst.

När vi var i staden Trapani hade vi tänkt besöka bergsbyn Erice som man åker linbana upp till (ligger uppe på en klippa) men linbanan var stängd när vi kom dit på grund av blåst. Snopet. Men istället för att sitta och åka bil upp får vi ta linbanan och bergsbyn en annan dag.

Väl i hemstaden blev det en utlovad glass till Izas stora glädje.

Ett av många salt-"plantage" utmed kusten

Vi tog en kort paus i en by utmed västkusten

Ett av många brott på Sicilien begås, dock ej denna gång av maffian (Cosa Nostra)

Det blev en powerwalk idag mellan skurarna. Vi såg många som var ute och plockade saker vid åkerkanterna och undrade vad det var men insåg sedan att de var ute och plockade sniglar som krupit fram under nattens skyfall (det regnade så man trodde taket skulle rasa in). Gissar att det är många slemmiga middagsbord ikväll. Therese har också tagit vara på vad naturen ger idag. Pallade granatäpplen utmed vägen…

Filip är feberfri idag. Nu har han däremot fått lite nya prickar så det ser ut som om det var 3-dagarsfebern han hade. Utslagen i ansiktet var nåt annat men är på bättringsvägen. Nu laddar vi inför imorgon då vi hade tänkt att åka på en utflykt till Marsala och testa olika Marsalaviner (vin som man tillsatt sprit för att det skulle klara den långa transporten till England på 1700-talet).

Kyrkan i Sciacca

På eftermiddagen tog vi en tur till den medeltida staden Sciacca och gick runt där ett par timmar. Det var trevligt och vi ska åka tillbaka en annan dag för att köpa fisk. Sciacca är en fiskestad med många båtar och gubbarna tar med sig den nyfångade fisken upp till torget. Men det var alltså stängt idag.

Det är mycket som är stängt på söndagar. Vi hade dock inte tänkt att det skulle vara så stängt som det är. Alla mataffärer i hela stan har stängt hela dagen och vi var tvungna att bl a köpa blöjor. Som tur var hade vi sett en stormarknad som var öppen på söndagar vid ett tidigare tillfälle, men den ligger tre mil bort. Det blev till att åka dit. Och vi var inte ensamma om det.

En bra affärsidé verkar vara att ha söndagsöppet här nere. För det var kilometerlång kö till parkeringen, ett hundratal bilar som letar parkering på den redan överfulla parkeringsplatsen och lika lång kö för att ta sig ut. Det gäller att bunkra ordentligt på lördagen för måndagar är det stängt också, åtminstone till efter siestan så de öppnar runt kl 17.

lek i skuggan innan middagen

Efter nerresan med allt vad det innebar med bilåkning och flyttar var och varannan dag så har det varit skönt att landa en vecka. Men nu börjar man känna att det skulle vara roligt med lite utflykter igen. Man har fått tillbaka upptäckarlusten och borstat av sig resdammet helt enkelt. Idag hade vi tänkt åka till en stad några mil bort och kolla in läget, men efter en tuff natt för Filip (och mamman) ställde vi in planerna när det väl blev morgon. Den enda utflykten det blev idag var den till apoteket för att köpa mer alvedon…

Filip verkar för övrigt hyggligt pigg, äter bra, dricker bra och prickarna är betydligt färre nu. Vi tänkte åka till doktorn på måndag om febern inte börjat gå ner. Det är fortfarande dryga 39 utan alvedon och runt 38 med.

Grönsaksgratäng till middag idag. Lägg märke till den stora kockkniven...

Det är inte alltid lätt att slänga ihop en middag. Italienarna verkar inte satsa nämnvärt på köksregionen. I Toscana hade vi en bänkyta på hela 10 x 40 cm som arbetsyta. I Scario skulle en normalstor Italienare inte kunna vända sig om, då hela köket var i storleksordningen 1 kvm fast i en väldigt långsmal tappning. Vår nuvarande boende har riktigt stort kök (italienmässigt sett). Dock saknar vi en riktig kniv, men det går att hacka grönsaker med en tandad vanlig kniv också, det är bara lite besvärligare. Högst på önskelistan är nog ändå ett galler till ugnen så vi slipper bränna fast allt i botten (eller kanske en plåt åtminstone). Det kök man har hemma framstår som rena kock-drömmen.

Det märks att det är fredag (även för oss som är lediga). Våra grannar och husägarna har kommit tillbaka efter arbetsveckan. Det som vi bor i är alltså deras sommarhus, ett rejält sådant på typ 200 kvm (varav vi hyr övervåningen på 90).

Familjens "läger"

Den här dagen blev en riktig stranddag. Vi åkte ner direkt efter frukost och stannade så länge det bara gick. Iza fick ändå inte nog, hon är ett riktigt blötdjur som älskar sand. Inte ett moln på himlen på hela dagen och 28 grader varmt i skuggan.

Som ett plus i kanten köpte vi för några dagar sedan ”pensionärspaketet” till stranden, dvs beachstolar och parasoll så man slipper sitta i sanden och så har man ett skönt ryggstöd att luta sig mot. Parasollet är till lillgrabben. Filip har förresten haft feber idag och varit lite småhängig stackarn. Nu på kvällen är tempen uppe i 39,8 mot 38 imorse. Vi får hålla koll på honom.

Vattenkrig!

Molnen ville inte riktigt ge med sig men eftersom det inte var nåt regn i sikte så tog vi en långpromenad utmed stranden ändå. Havet är verkligen turkost och sanden finkornig. Helt ensamma var vi dessutom utmed den milslånga bukten. Tyra blev glad som om det vore julafton när hon fick springa fritt och bada i vågorna.

Idag slog vi på TV för första gången på en månad. Men det är iofs en sanning med modifikation, vi har ju haft datorn med oss och kunnat kolla på lite tv/film via den. Med Tv:n kanske vi kan snappa upp lite mer av språket… Idag när vi handlade Parmaskinka så blev det nåt fel i charken, våra 20 skivor omvandlades till nästan ett kilo. Kanske var hon som jobbade där lite disträ, eller så var det nåt annan som klickade…

Laddat för fika

Italienska kaffebryggare (s k mokabryggare) finns ju i vartenda hem i Italien. Nu har vi sedan en tid gått över till att köra den istället för Nescafé, förutom på morgonen. Kan bli lite magstarkt med en dubbel (eller trippel) espresso innan man ens borstat tänderna. Och det är ju också först efter kl 11 man ”ska” dricka espresso.

Efter alla mil ner hit så har vi nu tagit av takboxen och tvättat bilen idag. Efteråt var vi bort och kollade hur vi ska bo under november. Det är ju inte alltid lätt att veta exakt vad man hyrt även om man kollat på kartor och fått beskrivningar och bilder. Men det såg ut ungefär som vi trodde så det känns bra. Vi delade upp boendet här nere på två olika för att ”sprida risken” lite plus att det alltid blir en liten nytändning när man flyttar in i något nytt.

Ett stort steg mot färre blöjor i hemmet gjordes idag då Iza gjorde ”det stor numret” i pottan själv för första gången Visserligen markerade hon sitt revir på vardagsrumsgolvet 15 min senare men ändå…

Passar även på att gratulera barnens mormor som fyller 60 idag!

Italiensk mat i all ära, men inget går upp mot att svepa en svensk välling

Våra barn börjar verkligen anpassa sig till det italienska köket. Iza vräker i sig parmesanost i stora lass. Filip i sin tur gillar verkligen sin barnpasta. Men de riktiga italienska barnen matas med pizza redan från 8 månader har vi förstått…

Idag har det blåst rejält, men det är ändå varmt (27-28 grader). Vi fick nästan sitta inne och äta frukost för att inte mackan skulle flyga iväg i vinden. Efter en powerwalk på förmiddagen tog vi det lugnt på terrassen resten av dagen. Filips utslag eller vad det nu är börjar bli bättre, även om de kvarstår. Skumt.

Den här dagen kanske inte kommer gå till historien som vår mest innehållsrika dag, men såna dagar behövs de också!

Solstrålen Iza

Tog en kortare promenad ner till stranden med hela familjen på förmiddagen. Käppen kom väl till pass då två närgångna vilt springande hundar ville spana in den svenska blondinen. Men med arg röst och käpp var de dock inte så villiga att komma nära.

Filip ser ut som om han har gått in i en stor knottsvärm. Hela ansiktet är fullt av (vad vi tror i alla fall) myggbett (75 st bara i ansiktet). I natt blir det till att sätta över myggnätet på resesängen och se om det blir någon bättring.

Som ni ser på kartan bor vi på Siciliens sydkust, det är med andra ord närmare till Afrika (Tunisien) än italienska fastlandet. Via den här länken kan du kolla mer hur vi bor i oktober om du vill.

Vid den röda pricken bor vi under oktober

Vid lunchtid idag åkte vi över Messinasundet

Ja det är faktiskt så många mil vi kört sedan vi åkte hemifrån.  Man blir förvånad över hur bra det gått. Snälla barn blandat med lite tur, säkert.

Idag har vi alltså lämnat sköna Kalabrien (härligt ställe), korsat Messinasundet och kört över hela Sicilien via Palermo till den sydvästra delen av ön. Det tog tre timmar på motorvägen bara här på Sicilien, vara hälften i tunnlar kändes det som. På och av med solbrillorna varannan minut…

Det nya boendet, där vi ska hålla till hela oktober, verkar bra. 90 kvm med nästan lika många rutor terrass i tre väderstreck. Vi kom hit kl 17, sen packa in och snabbhandla lite etc gör att vi inte hunnit kolla in omgivningen så mycket. Men det har vi tid med sen. Nu är det snart natti-natti.

Frukost imorse innan avfärd

Tropeas största fotoobjekt

Vi åkte tillbaka till Tropea på eftermiddagen, vi kunde ju inte lämna Kalabrien utan att ha smakat den kända Tartufon. Det är en glassbomb med rinnande choklad inuti. Gott. Passade på att gå några extra varv i de gamla kvarteren.

Tyra fick inte följa med på utflykten då hon behövde vila från morgonens intensiva jakt på ödlor. Hon glömmer t o m att äta, vilket säger ganska mycket om en labrador.

I övrigt blir det till att packa bilen igen inför avfärden till Sicilien imorgon. Det är en lite konstig känsla, ibland känns det som om resan börjar ta slut eftersom vi når Sicilien då nerresan innehållit så mycket men egentligen är det ju

Vårt boende i Kalabrien

nu det börjar…

Inte lätt att jaga bovar med den här...

Tartufo il piazza

Vem är vem av havsmonstren?

Ute på en udde några hundra meter från där vi bor ligger Capo Vaticano, en udde med magnifik utsikt över den italienska tån, Messinasundet och Sicilien. Mysiga restauranger ligger också utmed klippväggarna och solen lyste som bäst när vi var där. I Messinasundet höll enligt Odyssevs de två havsmonstren Scylla och Charybdis till. De bodde på varsin sida om sundet och försökte sluka varje fartyg som kom seglande.

Men innan strand och plåtning på Capo Vaticano så hann vi med en sväng in till den medeltida staden Tropea. Riktigt charmig, men tyvärr kom det in moln och nästan lite regn just den korta stunden vi var där så vi åker tillbaka imorgon och tar några bilder (det ligger bara 10 min bort).

Middag på uteplatsen med bl a Finocchi gratinati nel forno (fänkål i ugn). Grymt gott!

Vilken stoooor våg va Filip?

Pre-dinner dopp, strax för kl 17 en helt vanlig onsdag...

Vilket fantastiskt ställe vi har hittat! Huset vi bor i de här 4 dagarna har en underbar trädgård. Om det inte vore för att allt inte har skördesäsong exakt just när vi är här, så skulle vi inte behöva köpa någon mat alls. Här finns citroner, fikon, bananer, clementiner, granatäpplen på vår tomt. Bonden precis bredvid har sålt vin, olivolja, rödlöksmarmelad (speciellt för Kalabrien) och diverse frukt till oss idag. Det fanns även ost och chark om vi behövde berättade han på italienska (och vi förstod Sist fick vi lite ”caramella calabria” av bonden, godis från Kalabrien, het chili.

Hela familjen tog efter lunch en riktig långpromenad. Tyra flåsade som efter ett maraton. For ner lite kvickt till stranden på sen-eftermiddagen för ett dopp i det turkosblå vattnet. Stranden är bättre än vi trodde. Relativt lite folk eftersom säsongen är förbi, men inte är det kallt i vattnet. T o m mamma Therese doppade sig.

Tyra har visat en ny sida för familjen. Hon kan på noll sekunder ställa om från familjelabradoren till en grymtande, frustande pittbull när hon ser en katt.

Hos bonden köper vi lokala produkter på väg hem från stranden

Lokalt bordsvin i ena flaskan, olivolja från träden bredvid i den andra

Lunchbreak

Vi ska inte ropa hej än riktigt, vi har ju bara varit här en halv dag, men det vi har sett hittills är riktigt bra. Känns som om Kalabrien är underskattat, eller så är det bara att inte så många utländska turister har hittat hit. För italienarna själva är detta ett av de större resmålen enligt Lonely Planet. Mer om det närmaste dagarna när vi sett mer.

Resan hit gick bra. Stannade för lunch på ett ställe utmed kusten. Körde praktiskt taget bilen hela vägen ut på stranden. Tyra tog ett litet lunchdopp också. När vi var nästan framme så körde vi fel nån timme som vanlig. Novasol, bostadsförmedlaren, har inte skrivit ut vägbeskrivningen på något av de tre boenden vi haft hittills. Dessutom finns inte de exakta adresserna med så Google hittar inte heller. Men efter lite upp och ner i bergen några gånger så kräks Iza två gånger i bilen. Nu gick det inte att tvätta bort med svamp längre utan det blev till att ta ut hela barnstolen och spola under slangen när vi kom fram.

Trevligt boende och trevlig hyresvärd (även om vi fick köra googles översättning för att förstå varandra även här). I Kalabrien ska vi bo i fyra dagar. Känns lite för kort…

Saaben får också lunchrast

Beredd med käppen för att mota bort rabieshundar på gatorna

Det slutar aldrig regna. Nu har det regnat i tre dagar i sträck, med många korta uppehåll med nån solglimt. Precis så man tror ”nu spricker det upp” men så dröjer det några minuter så spöregnar det igen. Frustrerande!

Med tanke på vädret var det inte så svårt att motivera sig att fortsätta med språkkursen. Vi har gjort ett kapitel idag också.

Det finns en del vildhundar ute på gatorna. Det känns lite sådär när man är ute med Tyra. Därför får man ha med sig en ordentligt käpp så att man kan skrämma bort närgångna hundar på gator och stränder. Vi har sett att det är så lokalbefolkningen gör.  Blir de aggressiva får man väl gå längre än så… (hundarna alltså, inte lokalbefolkningen). Lite oroliga är vi för hur det blir när Tyra löper om någon månad. Då blir det betydligt svårare att skrämma bort dem. Speciellt om det är en riktigt stor hund. Nåja, vi får se hur det är med vildhundar på Sicilien.

Imorgon bär det av till Kalabrien.

Pompeijs bargata. Här ser du resterna av några av de 200 barer och värdshus som låg på gatan

Familjen vaknade av en rejäl skur på morgonen. Vi funderade ett kort tag på att ställa in planerna för dagens utflyktsmål, Pompeij, staden som begravdes under vulkanen Vesuvius utbrott. Efter en ganska rejäl felkörning (de skyltar dåligt) och en ”pizza” (dock ej en Vesuvius även om det hade varit passande…) i baksätet var vi så framme. Regnet vräkte ner. Men innan dess, det vill säga under felkörningen bland förorterna till Neapel hann vi stöta på en sop-protest. De hade helt enkelt lagt ut ett stort lass sopor i rondellen som en protest mot sop-problemet som funnits i årtionden här med inblandning från den lokala maffian, Camorran. Men det var väldigt rent runt Pompeij där turisterna är men när man kör fel så ser man misären. Luktade sopor utmed gatorna.

Sen var det det här med regnet. Det bokstavligen vräkte ner. Vägarna översvämmades så man körde i nästan en decimeter djup lervälling. Inte helt kul med tanke på gatornas kvalitet, man ser ju inte alla hålen då…

Innan vi gick in på Pompeij så blev det en snabblunch med medhavd matsäck under ett litet tak utmed gatan då Iza inte brukar ha ro att sitta på restaurang och äta, utan vill hela tiden ränna runt. Den biten fungerade bra. Och när väl lunchen var klar så sprack det upp och blev rätt skönt väder, till och med lite sol.

Pompeij var häftigt! Tänk att hela staden har legat i en tidskapsel på nästan 2000 år. Till och med vissa väggmålningar finns kvar från år 79 e kr men även fontäner, badkar etc. Hit skulle vi kunna åka tillbaka utan barn någon gång och tillbringa en

Översvämning i Neapel

dag.

Ett lass sopor i en rondell i Neapels förorter. Inte lätt att svänga av där...

"Husdjur", mat eller både och? Häst passar till mycket

Filip får testa lite nya maträtter. Häst, kanin och struts har det tuggats på hittills. Ser lite småroligt ut med en fin hästbild på barnmatspaketet. Men det klart, häst gör sig kanske bäst på burk? Vi har helt klart delade meningar om det inom familjen.

Under förmiddagen var vi hos veterinären igen. Tredje gången sedan avresan! Men den här gången var det lite mer planerat, det var en ytterligare spruta för Leptospiros som vi inte hann med hemma. Våra italienska grannar följde med och visade vägen, trots att det var 2 mil. Himla snällt. Däremot förstod veterinären inte engelska och vi mycket sparsam italienska så när hon inte ville ge sprutan blev det en lite knepig ”konversation”. Ordnade sig till slut. Som plåster på såren åkte vi och badade med Tyris på eftermiddagen.

Kom dessutom på ett litet trix med bilen. Om man stänger av klimatanläggningen så får bilen den sista lilla kraften som gör att man kan köra den två kilometer långa branta backen upp till huset på 2:an istället för 1:an. Nice.

Härligt med ett bad, men det är i saltaste laget när man alltid har munnen öppen...

Inte alla tänker på det men ju närmare ekvatorn man kommer desto mer lutar horisonten...

Vi passade på att åka till stranden en sväng efter lunch. Det var varmt och skönt i vattnet, kring 25 grader men det var ändå bara halva familjen som badade. Den stora badsäsongen verkar över för i år för vi var mer eller mindre ensamma på stranden.

På eftermiddagen pratade vi med grannarna via google. Vi skickade datorn fram och tillbaka så fick google översätta. Fungerade finfint. Hoppas bara att datorn inte översatte fel…

Filip verkar vara lite krasslig idag för han gnäller lite och det är ju inte hans vanliga beteende. Däremot är det nog ingen större fara med honom för han har inte feber utan bara lite småsnuvig.

Är du öm i manen pappa?

En liten stund till, snälla!

En härlig utsikt över hav och berg mötte oss till frukosten i morse. Men efter en lite halvfattig frukost (vi hann inte handla så mycket igår) så var det läge att åka och handla upp oss på mat. Filips mat kostar ungefär som vår, en liten barnmatsburk ligger på nästan 25 kr, dvs minst dubbla priset mot hemma. Men kostar det så smakar det, hoppas man…

Eftersom vi behövde fixa lite med packningen köpte vi en lite pool till Iza istället för att åka till stranden idag. Det blev en succé, hon skrek av glädje och självklart ville hon inte sluta bada även om hon var blå av kyla (vi hade bara kallvatten i slangen).

I övrigt hängde vi bara i sofforna i skuggan på altanen under eftermiddagen.

Lika tjatigt att handla mat även om man är i Italien

3 min effektivt depåstopp (blöjbyte) dock ingick ej däckbyte

Tidigare när vi satt med Viamichelin (kör- och kartguide på nätet) slarvade vi nog lite grann. Vi trodde att dagens etapp skulle vara 60 mil och gå på 5 timmar och 16 minuter (plus paus) enligt exakta beräkningar. Men, vi ”glömde” bort att vi bor utanför de båda städerna som beräkningen grundades på. Det blev 80 mil mellan 0900-1900 med en timmes paus.

Filip höll god min hela vägen och klagade bara när blöjan var full. Iza som har lite lite mer livserfarenhet hade förstånd att gnälla lite mer på sina korkade föräldrar som inte anpassar körsträckan efter förhållandena. Men hon var en ängel även hon.

Ja, vi har faktiskt lärt oss nånting men det här var verkligen den sista riktigt långa etappen, även om det kvarstår 2 ggr 38 mil men det känns som en förmiddag. I vår familj går gränsen för en bra bil-dag nånstans mellan 50-55 mil. Då hinner Nalle Puh bara gå runt typ 3-4 gånger och är fortfarande spännande.

Nu är väl i alla fall framme i Scario som ligger 10 mil söder om Napoli (fågelvägen). Fin utsikt över en bukt i ett hem som inte riktigt är anpassat efter en 2-årings nyfikenhet. Men det får vi barnanpassa imorgon. Då ska det tydligen bli 32 grader.

Arkivbild, men så här glatt är det

Idag gör vi så lite vi bara kan men senare ikväll behöver vi packa bilen inför avfärden imorgon. Då bär det av till trakterna söder Amalfikusten och Neapel, en resa på 60 mil. Appropå mil så har vi hittills kört över 300 mil sedan vi åkte hemifrån.

Vädret är toppen idag så vi har passat på att vara ute så mycket som möjligt på gräsmattan. Iza sprang omkring och kastade boll till Tyra i flera timmar medan Filip kollade på från sin babysitter.

Ikväll blir det fikon till förrätten, egenplockade direkt från trädet. Ska bli smaskens tillsammans med lite parmaskinka och mozarella.

Kusten med de fem byarna - Cinque Terra

Vi försöker göra och se så mycket som det bara går med två barn och hund. Men ibland blir det lite för mycket. Lite för bökigt. Idag var vi i Cinque Terre, en nationalpark med fem byar som ligger utmed kusten. Enda sättet att ta sig mellan byarna är med tåg, båt eller vandringsled, det finns inga bilvägar dit förutom en bussförbindelse ner till den första av byarna.

Först bilresa 1,5 timmar med kräkning i baksätet sen buss ner för berget med barnvagnen i knät (!) och vovve och hela cirkusen. Väl nere i byn så är det i stort sett bara trappor. Vi konkar ner allt och alla och äter lunch nere vid den lilla hamnen. Iza på bråkhumör. Inser till slut att det helt enkelt inte går att fortsätta så vi beger oss hemåt igen. Men först byta lite blöjor i bakluckan och muta bort lite skrik i bilen med chips… Pustar ut strax före kl 17 hemma i huset igen. Så kan det vara ibland. Även vi måste inse att man inte alltid kan få till allt… Ingen fara med det, bara man kommer till den insikten.

Cinque Terre, som ligger utmed den italienska rivieran några mil söder om Genua, var fint i övrigt men kanske lite väl turistigt. De vanliga invånarna i byarna blir färre och färre, lite som ”problemet” med Venedig. Det blir mer en turistattraktion än nåt som är ”på riktigt”. Men vackert som sagt.

Tyras bulle i nacken börjar bli mycket bättre. Dessutom går hon hem ordentligt hos italienarna som alla ska fram och gosa med henne var vi än är.

Vy från dagens lunchbord

Bergsby 5 km från vårt hus

Varmt runt 25-27 grader trots regnskurar fram och tillbaka hela dagen. Men vi satt inte hemma för det. På förmiddagen åkte vi upp i en bergsby som vi såg när vi körde fel när vi letade efter vårt hus första dagen. En otroligt charmig by från 1200-talet som man inte kunde köra bil i. Smala gränder på ett par meter och rejält brant. Vi tog barnen i bärsele/bärstol och gick upp. Jobbigt men helt klart värt besväret. Helt ensamma var vi förutom nån enstaka invånare som stack ut huvudet genom fönstret för att kolla vad det var för skumma pjäser som var ute och gick i deras by. Men kom igen, tänk att bo där varenda dag, vilken kondis man skulle få.

Nedanför bergsbyn ligger en annan by, Collodi, där författaren till Pinoccio växte upp (vid namn just Collodi). Där fanns också ett känt Pinocciomuseum. Tydligen har byn inte förändrats alls sedan sagan skrevs under 1880-talet.

Hem till huset för siesta och lunch. Sen vidare till medeltida staden Lucca som ligger ett par mil bort. Gick förbi de viktigaste sevärdheterna enligt italien-boken (nån kyrka från1000-talet) och sen hem till middagen.

Nu vila inför utflykt imorgon igen. Hoppas vädret blir lite bättre då.

På väg upp i byn, fortfarande långt från toppen

Nästan svårt att se vem som är storasyskon resp lillasyskon

Sötebrödsdagarna är över, idag var vi tvungna att börja tvätta… Vi har också varit hos veterinären för en koll av Tyra, men vi skulle avvakta ytterligare en vecka eftersom det börjar bli bättre. Vi fick veterinärbesöket gratis eftersom det tog så kort tid men hon skämtade om att hon gärna skulle ta ett av barnen istället för pengar…

Promenad på eftermiddagen bland vingårdarna, gick förbi 4-5 stycken. Dock är de flesta stängda för de förbereder sig för skörden. Några skulle öppna på måndag igen. På vägen dit testade vi ståbrädan till barnvagnen men det verkade inte vara nån hit, det blev till att bära Iza på pappas axlar istället.

Den här eken utanför vårt hus är från 1400-talet, det kommer ca 20 pers om dagen för att kolla på den...

Rejäl turistbild

Egentligen hade vi tänkt att besöka en vingård idag men det blev en utflykt till Pisa istället. Det är bara 2-3 mil dit så det krävdes ingen större planering. Vi gick förbi lutande tornet, som uppenbarligen fortfarande lutar, och tog en en lunch på torget en bit bort från värsta turiststråken. Tänk om det lutande tornet aldrig hade börjat luta, då hade ingen åkt hit. Nu åker folk från världens alla hörn för att se det.. Om man var arkitekt skulle man medvetet bygga in lite defekter så att något hus man ritade blev konstigt, då skulle man bli känd… Nåja, det var inte så speciellt ändå, men man vill ju ändå se det när man är nära.

På vägen tillbaka såg vi de vingårdarna som vi hade tänkt besöka från början. Det visar sig att om man åker bakvägen till vårt hus så ligger det en hel ”gata” med vinhus bara någon kilometer från huset. I boken om italienska viner vi köpte innan vi åkte kan vi läsa om att flera av dem har internationella viner av hög kvalitet. Imorgon kanske det blir en promenad dit istället för att åka bil. Dessutom odlar många oliver också så det kan bli en flaska olivolja på samma gång.

Fruktstund hemma vid huset

Filip softar i eftermiddagssolen

Idag har vi mest slöat, riktigt skönt. Morgonen ägnades åt att styra upp lite med väskorna och packa ur hela bilen. Det blev lite rörigt i den de sista dagarna. Vid lunchtid så sov både Iza och Filip 1 ½ timme. Samtidigt! Det blev en skön stund för föräldrarna i stolstolen… Faktum är att vi brände oss lite.

Nu har vi också blivit lite hemmastadda i huset. Det är ett helt nyrenoverat hus från 1700-talet som alltså ligger på en kulle på landet nån timme från Florens. Här bor vi bra!

Vädret har varit underbart. Knappa 30 grader och vindstilla, men ändå inte jobbigt varmt på nåt sätt. På eftermiddagen var det dags att åka till affären igen. På väg dit var det stopp på vägen. Lite irriterat började man undra vad som hände, eller inte hände. Men sen såg vi att det var ett cykellopp som pågick. Här nere verkar alla cykla. Men aldrig med short eller jeans och t-shirt utan med fullt cykelställ med reklam och allt. Vi har tänkt på att vi sett väldigt mycket cyklister redan från södra Tyskland. Framför allt kring Alperna verkar cykling vara en stor grej. Vi förstår om Tobias kollega Johan gillar området.

När det gäller Tyra är det ingen större förändring, varken till det bättre eller sämre. Förutom bullen på nacken så är hon glad och pigg som vanligt.

Här bor vi den här veckan

Tyra med sin knöl på halsen

Innan middagen igår upptäckte vi att Tyra fått en stor knöl i nacken, som kommit under dagen. Nästan stor som en pingisboll. Det blev till att leta upp veterinär, vilket så klart är lite småbökigt när man är på tillfälligt besök i en ort som man inte känner till. Men med lite hjälp så ordnade det sig. Veterinären kunde inte heller förstå vad som var fel men gav antibiotika och kortison. Vi skulle avvakta några dagar och se om knölen försvann. Tyra är dock pigg och glad så hon verkar inte så påverkad.

Internet strulade till sig också, de hade inget internet på vårt hotell, men efter mycket om och men köpte vi en timme från grannhotellet. Mesta av den tiden gick åt till att leta veterinär så vi hann inte ladda upp några bilder på bloggen.

Riva del Garda var fint som ett vykort, men eftersom lite andra saker kom i vägen blev det alldeles för kort vistelse här. Det får bli en tripp tillbaka hit en annan gång.

Idag kom vi i alla fall iväg mot Toscana kl 13, var framme när det började skymma. Vi bor mitt ute på den Toscanska landsbygden, så det blev till att packa ur bilen i totalt mörker och ännu hade vi inte hunnit handla mat eller vatten. Iväg och leta affär. Gick bra till slut men somnade i hygglig tid efter en lång dag. Nu ska vi vara i Toscana en vecka.

Större delen av familjen i Riva del Garda

Saaben på tåget

Dimman låg tät över Bad Gastein när vi vaknade imorse men lättade under morgontimmarna för att ersättas av regn. Vi passade då på att komma iväg till Riva del Garda lite tidigare än tänkt. För att slippa åka tillbaka en massa mil för att ta Brennerpasset tog vi biltåg genom berget. Första gången vi testade det, hur smidigt som helst.

Lunch på gränsen mellan Österrike och Italien. Där ramlade Filip av barnstolen med en ordentlig duns. Som tur var gick det relativt bra, en liten fläskläpp bara. Stackarn.

Regn hela bilturen idag bland bergen, men när vi kom fram till Gardasjön började det klarna upp lagom till vi fick syn på de första palmerna. Nu skiner nästan solen och vi ska ta en prommis ner till sjön innan middagen.

centrala Bad Gastein bland dimmorna

Örnnästet

Idag hade vi bestämt oss för att ta oss upp på Örnnästet, dvs Hitlers representationsvåning som ligger på spetsen av en alptopp. Och vilket perfekt väder att åka dit på! Klarblåhimmel och vindstilla. För att ta sig dit åker man först bil en bra bit upp i alperna på gränsen mellan Tyskland och Österrike. Sen tar man specialbyggda bussar upp för rejält branta vägar i ca en kvart och sist av allt en hiss 124 meter rakt upp i det massiva berget (skönt att hissen inte fastnade). Sen kommer man uppe. Häftig utsikt. Men vi var inte ensamma.

En annan sak som slog oss var hur otroligt fint det är i Bayern. Synd att man oftast har så bråttom förbi. Bara man kommer av från motorvägen så är ju var och varannan by kanonmysig. Det kommer nog bli fler resor hit där man stannar flera dagar.

När vi checkade ut från hotellet i morse så fick vi en liten telefonnota också och vi anar att Iza har lyft luren och slagit något nummer på måfå, för Filip är knappast den skyldige. Inga stora pengar, man ger väl en föraning på hur det blir när hon blir tonåring…

Natten ska tillbringas i Bad Gastein. Vi är helt ensamma på hotellet. Alltså helt ensamma, de har öppnat hotellet bara för oss idag. Det är både cool och lite skrämmande. Vi får väl se om det kommer nåt skidåkande spöke i natt.

På toppen vid örnnästet, 1834 m

Hotellet i Bad Gastein

Bakom det här stängslet ville man inte vara

Vaknade till ett härligt väder och en utmärkt frukostbuffé (kanske den bästa någonsin). Nu är det också några dagar med få mil, där vi ska göra och se lite mer snarare än att ta oss så lång sträcka. Idag besökte vi ett av de största koncentrationslägren, det i Dachau. Intressant men olustigt. 200 000 personer var fängslade där varav 43000 dog. Vad som däremot kan bli lite smålustigt trots allt (om man har galghumor) är ändå hur fel det kan bli när man köper sökord. Se skärmdumpen från när vi sökte på Google med orden ”Dachau Koncentrationsläger” när vi letade vägbeskrivning.

Efter utflykten till lägret åkte vi 15 mil till en liten stad utanför Salzburg (Siegsdorf). Lunch i skuggan (wiernerschnitzel såklart) men när vi skulle betala tog de inte kort. Vi har alla våra fyra Visakort från samma bank så när ingen bankomat fick kontakt med vår bank fick man åka till nästa stad och försöka. Så där runt 7-8 bankomater fick vi besöka innan vi fick ut kontanter.

Gjorda för 200 personer men huserade 2000

Filip har gått och blivit familjens matvrak Han äter jämt och ständigt med god aptit. Och han blir allt lite rundare för varje dag. Men i den åldern är det ju bara bra!

Blir du sugen på att bo här? Inte perfekt köp av sökord...

Egen kundvagn var kul!

Härligt, framme i München redan vid 15-tiden, så vi kunde ta en ordentlig promenad på eftermiddagen. Det behövde vi nog alla. Idag blev det 45 mil och det börjar väl märkas lite smått att vi kommit en bit söderut. 22 grader är det här, inte tokvarmt alltså men ändå några grader varmare än i Stockholm (om det nu inte blivit varmare där nu också…). Glömde skriva att vi stannade i Dessau igår, en bit norr om Leipzig. Bilfärden idag gick galant.

En asfaltsläggare(!) som vikarierade på Tobias tyskalektion i 9:an hade en teori att man bara behövde kunna två ord för att klara sig i Tyskland, Bier och Wurst. När väl det var sagt så spenderades resten av lektionen åt Rambo III på video. Om han hade rätt? Ja, man klarar sig rätt bra på det faktiskt (av någon anledning är det i stort sett bara just dessa ord man kommer ihåg).

I natt bor vi på ett jättefint hotell så vi beslutade oss för att äta på hotellet. Vita dukar och fina glas. Iza inleder med att skicka omkull stearinljusen så att duken nästan fattar eld. Då har vi varit där inne 25 sekunder ungefär. Ytterligare 30 sekunder senare har hon kastat silvergaffeln genom ett vinglas…resten av middagen var hon dock som ett litet ljus hon själv, för efter att hon upptäckt hur arga föräldrarna blev så var det läge att skärpa till sig. Filip däremot var snäll och lugn som vanligt.

Efter middagen var vi och handlade lite på en mataffär. Iza fick köra en egen liten kundvagn för första gången. En riktig superhit, för det var tydligen helt otroligt roligt. Lika otroligt ledsamt var det när hon upptäckte att man inte fick ta med sig den hem!

Lunchrastlek

Ååååh vilka stora vågor det var!

Uppe med tuppen, 0550 var klockan ställd på. Vad hände med innebörden av ordet föräldraLEDIGHET egentligen? 30  min senare var vi uppe på motorvägen mot Trelleborg, personbästa tror vi. Väl ombord på färjan till Sassnitz blåste det 16 m/s. Trots att kaptenen hade stabilisatorerna på så gungade det rejält. Therese satt grön och grann i ansiktet hela resan medan pappa fick springa runt med barnen. På bildäck kom sedan en tant fram till vår bil för att tala om vilken fantastisk pappa Tobias är som kan hantera två barn, väskor och ett flak öl samtidigt. En riktig packåsna. Skönt att få bekräftelse ibland i alla fall.

Tyskland visade sig från sin riktigt regniga sida. Och en hel del köer som grädde på moset. Pricken över i:et var att vi också körde fel i Rostock och fick passera ett långt vägarbete två gånger och en betaltunnel utan att kunna vända med hungriga magar. Totalt bockade vi av närmare 50 mil idag också, plus drygt fyra timmars båtresa. Kom fram halv åtta precis som igår. Ni som bara jobbar heltid har det riktigt nice

På väg att köra ombord på färjan imorse

Många har höjt på ögonbrynen när vi sagt att vi tänkte bila 320 mil med barn. Enkel väg. Men vi ville ha med oss bilen ner för att man blir så mycket friare då. Bäst att gå ut hårt…Första dagen var tänkt att vara den längsta etappen, 73 mil blev det (vi utgick från Grisslehamn, så det är 11 mil innan man ens kommit till Stockholm). Det gick faktiskt över förväntan. Det riktiga gnället började först mellan Helsingborg och Malmö. Helt klart bidrog DVD-skärmarna till framgången… Ingen förälder vill väl mata sina barn med film men i bilen är det värt det.

Att vi skulle åka idag har väl varit planerat i åtminstone ett halvår. Men det hindrar ju inte från att man tappar bort viktiga saker. Så självklart blev det till att stanna på vägen (i Nyköping) och gå in på Försäkringskassan och fixa utlandsresekort… Alltid skönt att spara lite saker till sista sekunden.

Nu är vi inkvarterade på Scandic i Malmö. Kom fram vid 1930, in med hund och grejer på rummet, sen snabbt upp till restaurangen och beställa mat. Som blir klar snabbt. Ingen vidare mat men den mättade. Tyvärr innebär resande med hund även att man tvingas in i rökrum när man ska in på hotell i Sverige (bättre utomlands!). Således bor vi nu med två barn och hund i en härlig syrlig doft av gammal rök. Känns sådär. Och då har vi ändå betalat med dubbla Amex-poäng…

Dags att knoppa. Upp till färjan från Trelleborg imorrn!

Rast utanför Värnamo